Metallgruppen
Description
SveMin,
Swedish Association of Mines, Mineral and Metal Producers
Including GAF, Gruvornas Arbetsgivareförbund/Swedish Employers´ Association of Mine Owners.
SMF
Employers Ássociation of the Swedish Steel and Metal Industry.
SVEMEK
Swedish Employers´ Federation of Welding Engineering.
Phone
+46 (0)8-762 67 35
Fax
+46 (0)8-611 62 64
Visiting address
Kungsträdgårdsgatan 10, 1 tr
Address
Metallgruppen P.O. Box 1721
SE-111 87 STOCKHOLM
www.metallgruppen.se
<p>Har funderat lite på det här med höga krav på sig själv. Hur många gånger det lägger krokben för vad man egentligen kunde uppnå. Denna blogg är ett jättebra exempel på det. Istället för att skriva kortare inlägg och få den uppdaterad oftare än en gång i halvåret så har jag hittills valt att inte skriva alls. Bara för att jag vill att varje inlägg ska vara en genomtänkt, samhällskritisk krönika. Med resultatet att det inte blir något skrivet alls eftersom jag tyvärr inte har den tid det tar att göra research inför varje inlägg.</p>
<p>Så nu tänkte jag försöka kasta alla krav överbord och sänka ribban ett par steg eller två. Därför kommer detta inlägg att bli kort. Men det blir i alla fall ett inlägg:) Ett inlägg som uppmanar alla till att ta lite lättare på saker och ting. Lägg ner tid på att njuta och leva i nuet istället för att oroa er för att resultatet inte blir banbrytande. Chansen är då större att det i alla fall blir ett resultat utan att du behöver gå sönder på vägen dit.</p>
<p>kram på er alla!</p> <p>Sitter i telefonkö till Tele2. Har efter deras dundertabbe att efterdebitera samtal som de missat fakturera, valt att lämna företaget jag varit trogen i omkring 16 år. När mitt nummer flyttades över till mitt nya SIM-kort, fortsatte det gamla att fungera. Jag ville bara ringa och dubbelkolla att det inte blivit något fel, så jag inte kommer att få dubbla fakturor.</p>
<p>Slår numret till deras kundtjänst. Omkring 20-30 minuters väntetid. Ja, ja, i alla fall bättre än när jag ringde förra veckan då det var 50 - 60 minuters väntetid. Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över hur det kan ta så himla lång tid. Har svårt att tro att halva Sverige sitter och ringer till Tele2:s kundtjänst en varm dag som denna....</p>
<p>Hörde av en vän att företaget har en chatt på sin hemsida, där man kan få hjälp mycket snabbare. Det lät ju smart, tyckte jag, och letade direkt upp chatten för att slippa telefonkön. Men tror ni att den fungerade? Jag fick fylla i ett formulär med mina uppgifter, så ska de ringa upp. Som om det kommer att ske senare i dag,,,</p>
<p>Jag hatar alla dessa stora företag som uppenbarligen kan bete sig hur som helst och inte vet alls vad kundvård är. ComHem är ett annat exempel, som allt för ofta inte alls levererar det de lovat och aldrig tar ansvar för sina misstag. För konsumenten blir det bara en djungel av erbjudanden och alternativ, där varje samtal tar minst en timme och det känns som att välja mellan pest eller kolera.</p>
<p>Vet verkligen inte om det här med fri marknad är så himlans bra i alla sammanhang. Konkurrensargumentet verkar ju falla platt ändå, med tanke på att resultatet är stora nationella företag som delar på hela kakan. Alla med samma dåliga service och samma nonchalans gentemot kunden.</p>
<p>Kanske man ska flytta ut på landet och ge upp allt vad dator, telefon och teve heter? Men vad skulle man göra då på dagarna?</p>
<p> </p>
<p>Hur det gick med mitt samtal? Efter 40 minuter kom jag fram till en kille som konstaterade att mitt abonnemang var uppsagt. Dras samtalsavgiften för mitt samtal till dem av på slutfakturan nu?</p> <p>Fick härom dagen hem ett recensionsexemplar av Frida Anderssons debutalbum, Busy missing you. Vid första genomlyssningen tyckte jag väl att det var så där, men sedan växer låtarna.</p>
<p>Frida kommer från Finland, men har studerat på singer/songwriterutbildningen på Kulturama i Stockholm. Hennes röst känns nära och stilen, visa blandat med bossa, är uppfriskande. När vi talades vid var hon otroligt ödmjuk och hade inte riktigt tagit in vad som håller på att hända.</p>
<p>- Jag får ibland sätta mig ner och tänka efter. Det har inte riktigt gått in ännu, men det är otroligt kul! sa hon.</p>
<p>I Finland har hon redan gjort sig ett namn och Danmark samt Norge har redan hennes album i skivaffärerna. Nu är det alltså dags för Sverige. P4 har redan spelat hennes låt "Jimmie Dean". Den 24 februari släpptes albumet och den 2 - 3 mars kommer hon hit från Helsingfors för att göra intervjuer och bland annat medverka i nyhetsmorgon på tv4. Kan du så titta då - du kommer inte att bli besviken.</p>
<p>För dig som har Spotify och vill lyssna på hennes skiva så sök på namnet så kommer skivan upp. Mina personliga favoriter är än så länge "Amanda" och titelspåret. Eller ta en titt på hennes <a href="http://www.fridaandersson.fi/" target="_blank">hemsida</a>. </p>
<p>Så håll öron och ögon öppna. Frida är här för att stanna...</p>
<p><img alt="Frida Andersson" src="http://ss11i01.stream.ip-only.net/images/blog/images/entries/71/42/58/88613/a5928618833842b1" style="width:145px;height:171px" title="Frida Andersson"/></p> <p><strong>I vårt underbara välfärdsland Sverige kan alla studera oavsett ekonomisk situation. Detta tack vare att vi har något som kallas studielån. Problemet är bara det att Centrala Studiestöds Nämnden, CSN, som handhar alla studielånsärenden består av en bunt bittra tanter som tar ut sina aggressioner på fattiga studenter.</strong></p>
<p>Min syster ska börja studera. Hon kom in på sin utbildning trots en otroligt stor konkurrens i ett lågkonjunkturens Sverige. Så långt allt bra.</p>
<p>Tidigare har hon studerat utomlands, även då med studielån. Där ges inga slutbetyg med datum över hur länge utbildningen varat, utan bara en sammanställning över klarade tentor. När nu syster skulle ansöka om studielån från kära CSN så blev hon ombedd att skicka in sina slutbetyg från tidigare utbildningar, vilket hon gjorde. Så långt allt bra.</p>
<p>Plötsligt får syster ett mail från CSN om att alla hennes papper inte är i ordning. Hon ringer upp, sitter (som alla jämt får göra) en timme i telefonkö, innan hon kopplas till en argbigga som ger henne en utskällning för att hon inte skickat in sina senaste betyg. Utan att förlora fattningen förklarar syster att detta även hänt hennes kompisar men att CSN sedan hittade deras papper, och ber argbiggan att leta lite till. Efter en liten stund konstaterar argbiggan surt att hon visst hittat papperena. Eftersom det handlade om utlandsstudier så skulle syster få prata med den avdelning som handhar just det. Så långt lite strul, men det mesta bra.</p>
<p>På avdelningen för utlandsstudier får syster prata med er norrländsk klimakteriekossa som säkert inte har fått något på flera år. Hon förklarar för min syster att slutbetyget inte är giltigt.</p>
<p>- Varför? undrar syster.</p>
<p>- För att det inte står när du påbörjat eller avslutat utbildningen, svarar klimakteriekossan kort.</p>
<p>Syster försöker förklara hur det går till i det land där hon har studerat tidigare, att det bara är tentorna som redovisas i slutbetygen och inte när kurserna påbörjades eller avslutades (något som man tycker att klimakteriekossan borde veta eftersom hon jobbar på avdelningen för just utlandsstudier). Men klimakteriekossan är orubblig. Med en mening ogiltigförklarar hon ett undertecknat, stämplat slutbetyg. Så långt är det inte alls bra.</p>
<p>Vad innebär då detta för syster? Om hon inte har ett giltigt slutbetyg från en utbildning som hon fått studielån för att gå, får hon inga fler pengar. Men borde det då inte bara vara att skickae ett mail till skolan hon gått? De för inga register över tidigare studenter, eftersom det är en privatskola och i det här landet behöver gamla listor och tidigare satta betyg inte sparas. Till saken hör också att andra svenskar, som gått samma utbildning i samma utländska skola, kunnat skicka in sina slutbetyg, även de utan utbildningsdatum, och fått dessa beviljade av CSN.</p>
<p>Så plötsligt så ligger min systers möjlighet att kunna gå den utbildning hon så gärna vill gå, i händerna på den svenska förmedling som anordnade resan samt utbildningen utomlands.</p>
<p>Alltför ofta hör man historier liknande denna, där din rättighet att få LÅNA pengar av staten till en ansenlig räntekostnad, beror på vem du får som handläggare på CSN. Börjar det inte bli dags att rensa upp bland de gamla tanterna? Dessa tanter som är så trötta på sina liv och sitt jobb att deras enda glädjeämne blir att förstöra och sätta käppar i hjulet för andra. I arbetslöshetens Sverige finns det säkert hur många unga, glada människor som helst som skulle vilja ha deras jobb.</p>
<p>Tänk hur bra det skulle kännas när du ringde CSN och en glad, leende stämma svarade på andra sidan luren:</p>
<p>- CSN, varmt välkommen. Kan jag hjälpa till med något? Ett problem har dykt upp, men det behöver du inte oroa dig för, vi löser det med en gång....</p> <p><strong>Så har tingsrättens dom <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5719956.ab">fallit </a>i det omtalade Anna Odell-målet och den så kallade konstnärinnan döms till 50 dagsböter á 50 kronor. Inte mycket med tanke på vad hennes installation kostade samhället i utryckningskostnader och personal. Men ändå en markering från samhällets sida att det inte är okej att utnyttja systemet för egen publicitet.</strong></p>
<p>Jag tycker det är bra att diskutera psykvården. Det handlar inte om det. Det som upprör i det här fallet, då Anna Odell låtsades få en psykos på Liljeholmsbron i Stockhom i vintras, är att fokus hamnar på personalens tillvägagångssätt och att Anna upptog tid och plats för en annan människa som kanske verkligen behövde hjälpen.</p>
<p>De problem som finns inom psykvården i dag handlar framför allt om bristen på personal, inte om bristen på insyn i arbetet som Anna vill påstå. Det gör mig så upprörd och arg att man genom att gömma sig bakom konsten tror att man kan genomföra saker som alla med sunt förnuft inser är fel. Jag tycker det är bra att något så komplext och svårdiskuterbart som psykvården kommer fram i debatten, men jag anser inte att det är rätt att ta till vilka metoder som helst och dessutom smutskasta konsten genom att påstå att beteendet är konst. Det är snarare fegt.</p>
<p>Om Anna Odell verkligen ville föra fram en viktig åsikt eller berätta om en upplevelse hon haft som varit obehaglig, så kunde hon ringt till någon av våra kvällstidningar. De tar gladeligen emot tips på smaskiga historier om stackars flickor som blivit fel behandlade av onda män i vita rockar. Hon hade kunnat målat en tavla. Eller skrivit en bok. Men inte bidragit till att någon annan person som mådde så dåligt att livet blev för tungt att bära, inte hann få hjälp i tid. Om det blev en av följderna får vi aldrig veta. Men risken finns. Jag hoppas dock att jag har fel.</p>
<p>Var syftet att använda konsten för att beröra kan man väl säga att hon har lyckats, men med vilka följder? Det som nu har hänt är att konsten har blivit något ännu konstigare för den vanliga människan - istället för att ha fört konsten närmre. Och hårt arbetande läkare som gör allt vad de kan för att hjälpa människor som tappat livsgnistan har fått sig en käftsmäll istället för en klapp på axeln.</p>
<p>Många har höjt oroande röster kring att domen ska göra det svårare för journalister att wallraffa i jakten på obehagliga sanningar. Men jag tror inte att det är någon risk. Som journalist så är du mer påläst än vad Anna Odell verkar ha varit. Jag beklagar verkligen att hon upplevde sin behandlingstid efter sin tidigare riktiga psykos som så obehaglig att hon kände sig tvungen att genomföra sin lilla teater. Men att ur ett så partiskt synsätt fatta de slutsatser som Anna har gjort om hela psykvården, är inte rätt. Att få betala en prislapp på 2 500 kronor är en billig marknadsföringspeng för Anna Odell. Alldeles för billig enligt min åsikt.</p>
<p><img alt="2070439626.jpg" src="http://ss11i01.stream.ip-only.net/images/blog/images/entries/71/42/58/88613/e255dcca6b724138" style="width:468px;height:369px" title="2070439626.jpg"/></p>
<p><em>Anna Odell i egen hög person </em></p>
<p><em>Foto: Magnus Liam Karlsson/SvD/Scanpix</em></p>
|
|
|
|
|
|
|
